Lektion 1, Ämne 1
Pågående

0.6.3 What does it all mean for educational practice?

admin mars 1, 2024

1. Be aware of students' basic psychological needs

Image source: Pixabay & Canva (open source)

Det är välkänt att eleverna självreglerar sig i inlärningsprocessen om deras grundläggande psykologiska behov - känslor av anknytning (tillhörighet till en grupp, meningsfullhet), kompetens (förmåga att göra något) och autonomi (möjlighet att bestämma själv) - får stöd och näring (Ryan & Deci, 2000). När det gäller klimatförändringar är ämnets meningsfullhet särskilt viktigt - eleverna kan fråga: "Hur är det här problemet mitt problem? Hur har det med mitt liv och mina drömmar att göra?". Det är också viktigt att eleverna känner sig kompetenta - "Vad skulle jag kunna göra åt problemet?". "Kan jag göra de inlärningsuppgifter som läraren ber mig om eller är de för svåra?" Sist men inte minst är känslan av samhörighet viktig - "Hur ser mina närmaste på klimatförändringarna, bryr de sig eller blir jag en "konstig aktivist" om jag engagerar mig?". Om dessa tre grundläggande behov ignoreras kan elevernas kognition och välbefinnande knappast utvecklas. Det är en bra idé att se dina elever som intelligenta tänkare, ta deras perspektiv på allvar och diskutera deras åsikter om klimatförändringen steg för steg.

Vad stöder elevers motivation och vad stöder det inte?

😊 Till exempel: Att ta sig tillräckligt med tid för att lyssna på elevernas tankar, idéer, förståelser, rädslor och bekymmer kring ämnet klimatförändringar. Acceptera deras negativa känslor och deras tempo när det gäller att konstruera sin förståelse. Att arbeta tillsammans med dem och resonera om varför det är meningsfullt att studera ämnet klimatförändringar, samtidigt som du lägger till dina kunskaper och hjälper dem att bygga upp korrekta begrepp steg för steg, utan brådska eller påtryckningar. 

😕 Till exempel: börja med att förklara ämnet för att övertyga dem om hur viktigt det är. Att - i någon form - sätta press på eleverna, t.ex. genom att få dem att känna sig skyldiga. Att inte acceptera deras känslor (t.ex. ångest, hopplöshet, hat, rädsla), att inte tillåta dem kognitiv autonomi (dvs. att eleverna är de som förstår ämnesinnehållet i sin egen takt).

2. Students' minds should be active during learning, knowledge should be constructed and the learning should be interactive

There is no one methodology or strategy that is right for teaching and learning about climate and climate change on its own, therefore there are many types of instruction that can be used. Nevertheless, there is a broad consensus that teaching for sustainable development (incl. to tackle climate change) is most effective when it applies active, participative and experiential learning methods that engage the learner and make a real difference to their understanding, thinking and ability to act for sustainable development.

acorn-planting-g1d80e0dc8_1920

Bildkälla: Pixabay (öppen källkod)

In other words, learning only happens if students’ minds are activated, and they have the possibility to construct the new concepts themselves, make mistakes and put in effort (Chi & Wylie, 2014). 

Experiential and constructivist pedagogical methods for learning are usually effective (O’Flaherty & Liddy, 2017). These include but are not limited to: place-based activities to address learners’ sustainability knowledge related to their local environment, demonstration and case studies, role play, project-based learning and similar methods (e.g. problem-based or inquiry learning), debates, etc.

Good to know!

To support active learning, digital tools have a role, too.

Exercise

  1. How can digital tools and resources support learning and teaching about climate change? What good digital resources can you recommend to your colleagues? Post your answer in the forum and comment on at least one other post. Mark ‘completed’ when you have done this task.
  2. Optional: Watch the webinar below to get ideas for how to use digital tools to support learning about climate change and taking action.

En av huvudprinciperna för utbildning för hållbar utveckling (UHU) är också att den ska engagera och utveckla "hela människan": den praktiska dimensionen att göra (händerna), den affektiva dimensionen (hjärtat) och den kognitiva dimensionen (huvudet), allt i förhållande till ett "verkligt" sammanhang (Mahmud, 2017). Hands-heart-mind-konceptet är också relaterat till när eleverna lär sig genom att använda mer än ett sinne (auditivt, visuellt, fysisk beröring) samtidigt, vilket också hjälper eleverna att göra kopplingar.

Experiential learning methods are also considered an effective way to help students develop transferable ‘21st century’ competencies, such as the ability to solve problems in novel contexts, develop leadership, social skills, critical thinking, collaboration and creativity among others (Barron & Darling-Hammond, 2008; Bell, 2010; Condliffe, 2017; Sobel, 2004). All these competencies play an important role in climate change education too.

What is activating students' minds and what is it not?

😊 For example, allowing the activation of previous knowledge and starting with students solving a problem would be activating.

😕 For example, starting with lecturing and presenting solutions or answers could be passivating.

Vi lär oss endast om vi bearbetar information på djupet och införlivar ny kunskap - det vill säga att vi i vårt arbetsminne kopplar samman den nya informationen med den information vi redan känner till. Det sker endast om

  1. Vi har en chans att tänka på eller diskutera den presenterade informationen och skapa något nytt av den; 
  2. Om vi löser icke-triviala (dvs meningsfulla, öppna) problem; 
  3. Om vi kan anstränga oss; 
  4. Vi måste använda våra metakognitiva färdigheter och göra och diskutera våra misstag.

In many cases, students might appear active in the lesson, but they are not really cognitively deeply involved. Activity could be superficial and students not really given an opportunity to (take the time to) problem-solve, construct or organize new information in students’ minds.The human mind learns best if it constructs and reconstructs material, and when people formulate principles and conclusions themselves (as opposed to getting “polished products” handed to them). In other words, allow your students to work with and add something to the presented knowledge by asking, elaborating, visualising, making prognoses, judgments, comparisons, conclusions and the like, enabling the students to use various thinking operations.

What is constructive learning and what is not?

😊 For example, if students are given a chance and encouraged to problem-solve before giving them a solution; ask, elaborate, prognose, judge, compare information bits; offer and visualise models, explain relationships, verbalize principles, seek new information etc based on the material they learn.

😕 Till exempel om de enbart återanvänder/reciterar/upprepar det inlärda materialet mer eller mindre ordagrant eller bara fyller i luckorna med kunskap som presenteras för dem.

Key takeaway: The rule of thumb is that the one who is the most active in their mind, learns the most. Make sure it is the students, not the teacher. The students should construct and organize new knowledge.

Bildkälla: Canva (öppen källkod)

Good to know!

Failures can be extremely extremely useful for learning – if you eliminate failures, you eliminate learning. The reason why we actually learn from mistakes is the post-error analysis in our mind, not the mistake as such. Hence, the learning design that first asks to solve the problem and delays the direct instruction, allows many learning-enhancing conditions, and one of them is mistakes. Also, the student gets an idea that their knowledge is insufficient and the perceived need for correct knowledge is more likely.

Good to know!

Use smart strategies for long-term learning. Based on what we know about how our memory functions – Smart memory strategies – encoding, retrieval practice, distribution of practice, variability of practice 

– why we do not use multiple-choice etc

Kanske räcker det ändå inte helt att en elev är aktiv och konstruktiv. Det är i interaktion med andra (t.ex. elever, lärare, experter, samhällsmedlemmar) elevernas tänkande synliggörs. Elevernas utveckling av stegvis utvecklade uppfattningar (genom många tillfälliga missuppfattningar som dyker upp på vägen) kan då diskuteras och korrigeras. Denna interaktion är framgångsrik om eleverna genererar idéer som inte skulle dyka upp om personen skulle lära sig på egen hand. Det är bra om arbetsuppgifterna gör det möjligt för eleverna att föra en dialog och dela med sig av vad de tänker.

När är lärande interaktivt och när är det inte det?

😊 For example, if students are given a chance and encouraged to do constructive activities jointly – if they both make substantial contributions to the topic, by, e.g., asking justifications to the others’ positions, explaining their viewpoints to the other, arguing and debating; clarifying, correcting, elaborating etc.

😕 Till exempel om de bara turas om att hålla miniföreläsningar för varandra, eller om den ena sidan dominerar och gör det mesta av bidraget och den andra bara håller med (så kallad individuell dialog).

Bildkälla: Canva (öppen källkod)

" Framgångsrika utbildningsprogram om klimatförändringar är relevanta och meningsfulla för deltagarna, använder engagerande undervisningsstrategier, uppmuntrar till deliberativa diskussioner för att utforska och navigera i meningsskiljaktigheter och kontroversiella frågor, engagerar deltagarna i den vetenskapliga processen, tar itu med missuppfattningar och/eller införlivar skol- eller samhällsprojekt för att deltagarna ska kunna agera."

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.