Projekt

3
Partners
4
Lärare
5
Elever
6
Intressenter

Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för mänskligheten i vår tid. Klimatforskare bedömer att jordens temperatur kommer att fortsätta att stiga under hela 2000-talet, och kanske mer än vad den gjorde under 1900-talet. Detta kommer att påverka nästan alla aspekter av mänskligt liv, inklusive ekonomiskt välstånd, människors hälsa, miljö och nationell säkerhet. Det är upp till oss alla att bygga det nya hållbara samhället. Därför är det nödvändigt att vi börjar med att öka vår medvetenhet om hur våra handlingar påverkar jorden. Först då kan vi börja göra saker och ting annorlunda och skapa ett samhälle som agerar mer kunnigt i klimatfrågor.

Utbildning är en viktig del av det globala svaret på klimatförändringar. Den hjälper människor att förstå och ta itu med effekterna av den globala uppvärmningen, ökar klimatkunskap bland unga människor, uppmuntrar till förändringar i attityder och beteenden och hjälper dem att anpassa sig till klimatförändringsrelaterade trender. Även om utbildningens roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna innebär synliggörs alltmer, återspeglar skolans läroplaner fortfarande inte klimatförändringarnas brådskande karaktär.

Erasmus+-projektet Climateracy syftar till att stärka lärares förutsättningar att undervisa sina elever och öka kunskaperna om klimatförändringar. Detta gör vi genom att utveckla ett utbildningsinnehåll om klimatet, en öppen webbkurs som gör det möjligt för lärare att främja klimatkunskap i skolorna och ett lärarrum online med aktiviteter som kan hjälpa lärare att undervisa om klimatförändringar.

Vårt mål

Detta projekt förväntas ge lärare och elever en långsiktig nytta genom att skapa läroplansrelaterade lärresurser som långsiktigt kan leda till följande:

Träffa partnerna

Partnerskapet har inrättats mellan sex olika organisationer, däribland tre universitet - Estland, Sverige och Belgien, två icke-statliga organisationer -Tyskland och Turkiet, och ett företag från Turkiet, på ett sektorsövergripande sätt.
TLU-logo-pilt-vrv-ing-suur

Tallinn University (TLU) är det största humanistiska universitetet i Tallinn och det tredje största universitetet i Estland. Tallinns universitet har sex skolor, en regional högskola och fem kompetenscentra där studier och forskning bedrivs inom sex olika discipliner: utbildningsvetenskap, humaniora, konst, naturvetenskap, samhällsvetenskap och hälsovetenskap. Genom att fokusera resurser och verksamhet utvecklar TLU fem tvärvetenskapliga forskningsbaserade fokusområden: pedagogisk innovation, digital- och mediekultur, kulturell kompetens, hälsosam och hållbar livsstil samt samhälle och kultur.

Universitetet har förbundit sig till det strategiska målet att bli ett internationellt forskningsuniversitet med ett starkt socialt samvete och en öppen, flexibel och kollegial miljö för akademisk och personlig utveckling. Det är också ett universitet där den akademiska frihet som garanteras både skolorna och studenterna balanseras av stränga kvalitetskrav. Huvudsyftet med universitetets forsknings- och utvecklingsverksamhet är att stödja Estlands hållbara utveckling genom att använda resurserna i universitetets FoU-verksamhet för att definiera akuta problem och presentera effektiva lösningar.

Mer än 7 500 studenter (9,5 % av dem är internationella) är inskrivna i TLU:s kandidat-, master- och doktorandprogram. Ungefär 15 000 personer deltar också i vidareutbildning och studier vid Öppna universitetet varje år. Universitetet sysselsätter över 900 personer, varav nästan 500 forskare och föreläsare. Jämfört med andra högskolor i Estland har TLU den största andelen utlänningar (12 %) som arbetar som ordinarie akademisk personal i Estland.

Ett antal studieprogram erbjuds på kandidat-, master- och doktorandnivå, bland annat utbildningsinnovation och ledarskap, utbildningsvetenskap, grundskollärarutbildning, andragogi, pedagogik, miljöförvaltning, naturvetenskap och ekologi.

School of Educational Sciences ansvarar för att samordna undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten inom utbildningsområdet. Den är också ansvarig för den akademiska hållbarheten inom utbildningsområdet både vid Tallinnuniversitetet och i Estland i allmänhet. Alla lärarutbildningsprogram har nätverk och samarbete med ett stort antal skolor.

UCLL_logo researchenexpertise_RGB

Vzw UC Limburg är en högskola i Flandern som under namnet UC Leuven-Limburg samarbetar med två andra högskolor: vzw UC Leuven (tidigare KH Leuven) och vzw UC Leuven Comenius Lerarenopleidingen (tidigare Group T). UC Limburg är känt för den höga kvaliteten på undervisning, forskning och regional utveckling.

Mer än 30 professionsinriktade kandidatprogram och studieprogram för livslångt lärande erbjuds inom olika ämnesområden, med fokus på hälsovård, socialt arbete, affärer och handel, lärarutbildning, vetenskap och teknik. UC Leuven-Limburgs starka engagemang för forskning garanterar toppmoderna utbildningsprogram för sina 15 000 studenter.

Institutionens prioriterade områden är: regional utveckling, blended learning (inklusive utveckling av MOOCs och Open Data Platform), strategier för livslångt lärande, internationalisering och forskning. Forskningspolitiken är inriktad på marknadsdriven tillämpad forskning. Centralt för UC Limburgs uppdrag på forskningsområdet är att utveckla innovativ teknik för företag och att överföra ny teknik till marknaden.

UC Limburg tillhandahåller också konsulttjänster och fortbildning för lokala industrier, organisationer och myndigheter. UC Limburg är medlem i utbildningsnätverk över hela världen och har ett starkt samarbete med lokala, regionala och nationella beslutsfattande organ, vilket resulterar i ett brett nätverk av intressenter.

ans

ANS är ett privat konsultföretag med verksamhet inom utbildning, forskning och utveckling samt internationella projekt. Det grundades 2017 i Antalya, Turkiet, för att skapa, utveckla och sprida expertis, professionalism och livslångt lärande på lokal, nationell och europeisk nivå.

ANS främsta mål är att hjälpa turkiska och internationella skolor, institutioner och icke-statliga organisationer att utforma och samordna sina europeiska, nationella och lokala projekt. Först gör vi en behovsanalys och söker partner och sedan skriver vi projekt. På begäran hjälper vi dem också under genomförandet av deras projekt med olika tjänster som utbildning, ekonomi, upprätthållande av internationella kontakter, översättning och rapportering.

ANS erbjuder skräddarsydda utbildningar i institutionell utveckling för personal, medlemmar och volontärer inom ett brett spektrum av ämnen, t.ex. utbildningar i projektcykelhantering (PCM) och workshop om EU-projekt.

ANS erbjuder också möjligheter att förbättra lärares arbete genom utbildning, överföring av innovationer och utbildning för livslångt lärande. ANS specialiserar sig på utbildning, men genomför även andra projekt inom den europeiska ramen. I tre år har vi utformat och genomfört några projekt som rör naturundervisning, utomhusundervisning, STEAM-jobb, god samvaro i klasser, cykelvänliga skolor osv. för skolor, kommuner och icke-statliga organisationer.

ANS är ett företag som är engagerat i kvalitet, innovation och europeiskt samarbete. Vi är fast övertygade om att europeiskt samarbete, inklusive rörlighet, utbyten och ömsesidigt lärande, har stora fördelar för individer och det europeiska samhället.

ANS:s personal består av utbildare och pedagoger i skolor och universitet med stor erfarenhet av utbildnings- och forskningsprojekt samt psykologer och socialarbetare som kan leverera och stödja rådgivningsverksamhet vid behov.

ANS har ett nära samarbete med Akdeniz-universitetet, Antalyas kommun, Eastern Mediterranean Research Association, Antalya Cycling Association, andra skolor, enheter/företag och icke-statliga organisationer.

university-of-gothenburg-198-logo

Göteborgs universitet möter samhällsutmaningar med mångsidig kompetens. 38 000 studenter och 6 000 anställda gör universitetet till en stor och inspirerande plats att arbeta och studera på, med ett kontinuerligt flöde av ny kunskap och nya idéer. Stark forskning och ett attraktivt studieprogram lockar forskare och studenter från hela världen. Göteborgs universitet är miljöcertifierat och arbetar aktivt för en hållbar utveckling. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid.

Ett samarbetsinitiativ som universitetet har tillsammans med Chalmers tekniska högskola är Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV. Centret samlar cirka 500 forskare och doktorander, anordnar seminarier och workshops, producerar publikationer för större spridning av kunskap om hållbarhet och främjar forskning inom området.

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession derbjuder ett internationellt masterprogram i utbildning för hållbar utveckling. I programmet går olika grupper av studenter med internationell bakgrund, med en kritisk granskning och med vetenskapliga debatter inom pedagogik, samhälls- och naturvetenskap och får tillgång till en rad analytiska verktyg som hjälper dem att utveckla teoretisk såväl som praktikbaserad kunskap inom utbildning för hållbar utveckling.

Göteborgs universitet har också den största lärarutbildningen i Sverige som utbildar lärare på alla skolnivåer (K-12). Programmet fick ett högt kvalitetsbetyg i utvärderingen av Högskoleverket. Det finns ett väletablerat samarbete mellan lärarutbildningen och skolorna i regionen. Samarbetet omfattar forskning och praktik som hjälper blivande lärare att få meningsfulla erfarenheter och stöder verksamma lärare i deras yrkesutveckling. Dessa expertkunskaper och erfarenheter kommer att bidra till att utforma lärarutbildningarna om klimatförändringar, testa den med lärare i skolor och vidareutveckla den för bredare spridning och praktik internationellt.

Paydaş Logo (1)

Paydaş är en ideell organisation som grundades 2014 av lärare som har stor erfarenhet av nationella och internationella projekt i olika organisationer med syftet att stärka engageman och hårt arbete för att nå sina mål. Medlemmarna är huvudsakligen lärare vid olika typer av organisationer inom utbildningsområdet. I detta avseende omfattar föreningens regelbundna verksamhet bland annat att organisera utbildning som stöder lärarnas utveckling i vissa ämnen för att få dem att skaffa sig erfarenhet inom olika områden. Paydas har tilldelats kvalitetsmärket för europeiska solidaritetskårer av den turkiska nationella byrån med nummer 937119135.

Att driva organisationer för att främja utbildning av lärarkåren samt pedagogisk interaktion är också ett av föreningens mål. Det kommer således att få långtgående påverkan för unga människor, i Turkiet och hela Europa. Paydaş försöker skapa en policy som syftar till att stötta unga människor, inklusive de som har ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala, fysiska och geografiska hinder, med hjälp av verksamhet inom utbildning, konst, musik, drama, dans och andra sociala projekt.

Paydaş har ett stort nätverk som gör att organisationen kan ha kontakt med andra icke-statliga organisationer, skolor, utländska partner, intressenter, konsultföretag, utbildningsinstitutioner och universitet, experter, offentlig förvaltning osv. och arbetar i nära samarbete med dem alla, vilket underlättar exakt kunskap om verkligheten och direkt kontakt med projektets målgrupp.

Tidigare erfarenheter ger organisationen en unik inblick i de praktiska aspekterna av att genomföra stora samfinansierade projekt och har också gett oss ett extremt brett nätverk av samarbetsorganisationer från hela världen.

Personalen har stor erfarenhet av genomförandet av EU-projekt, med särskilt fokus på Erasmus+-programmet. De har genomfört ett stort antal projekt inom många olika områden och kommer därför att bidra med sin erfarenhet och sitt kunnande, genom att utnyttja de metoder och processer som utvecklats i dessa tidigare projekt och vidareutveckla dem för att möta de specifika behoven hos de specifika projekten och målgrupperna.

wilabonn-logo (1)

Sedan 1984 ägnar Wissenschaftsladen Bonn e.V. (WilaBonn / Bonn Science Shop) sitt arbete åt viktiga samhällsutmaningar: markanvändning, energiomställning, hållbara arbetsområden, social rättvisa, för att bara nämna några. För att klara dessa utmaningar strävar WilaBonn efter att bygga en bro mellan vetenskap och samhälle. Det övergripande målet att göra det möjligt för människor att använda sina kunskaper för en socialt acceptabel förändring av sin naturliga och sociala miljö överensstämmer med ståndpunkten att endast de som har förstått de samhälleliga utmaningarna och deras handlingsalternativ kan agera för att åstadkomma en förändring. Utbildning av människor (både forskare och medborgare) är därför av stor betydelse för WilaBonn.

När så är lämpligt samarbetar WilaBonn med lokala universitet och andra forskningsinstitutioner, organisationer, Science Shops eller flera intressenter i Bonn, i Tyskland eller på internationell nivå för att möjliggöra tvärvetenskaplig forskning, spridning av resultat och utbildning.

WilaBonn är sedan länge och med hög intensitet engagerad i strategier och frågor som rör miljöarbetsmarknader och nödvändiga kvalifikationer, publicerar en veckovis informationstjänst Arbetsmarknad Miljö och Naturvetenskap (Informationsdienst arbeitsmarkt Umweltschutz | Naturwissenschaften), organiserar arbetsmarknadsmässor, utvecklar koncept, genomför pilotstudier och skriver lägesrapporter och bildar nätverk inom sektorerna för gröna jobb, energiomställning och förnybar energi. WILA Bonn samordnade det prisbelönta projektet SERENA Supergreen, ett seriöst spel för att ge unga tjejer vägledning om yrken och sysselsättningar inom förnybar energi.

WilaBonn har en personalstyrka på 35 personer, varav 15-17 personer arbetar med forskning och projekt. Alla anställda deltar aktivt i flera nätverk på nationell eller internationell nivå. År 2016 tilldelades WilaBonn utmärkelsen "Place of Progress" av Nordrhein-Westfalens minister för forskning och innovation.

WilaBonn är en aktiv medlem av Netzwerk Zukunftsforschung (Framtidsforskning), GACER (Global Alliance on Community Engaged Research), APUCEN (Asian Pacific University Community Engagement Network) och arbetar aktivt i nätverk (förutom att vara kontaktpunkt för Living Knowledge) i NCCPE (National Cooperation Center for Public Engagement, Storbritannien), GUNi (Global University Network for Innovation), kanadensiska och amerikanska nätverk för samhällsbaserad forskning (CBR) och kunskapsmobilisering. Sedan 2007 samordnar och driver WilaBonn den internationella kontaktpunkten för Living Knowledge, det internationella nätverket Science Shop Network.

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.