Spridningsevenemang

Belgien

I februari anordnade UCLL flera spridningsevenemang för att främja klimatprojektet. Till exempel, den 3:e och 8:e februari, anordnades sessioner för lärare vid Sint Jozef-skolan i Aarschot, under vilka lärare inspirerades att integrera klimattemat i sina lektioner. Den 6 februari var UCLL på plats på den årliga flamländska ICT-mässan, där mer än tusen deltagare kunde hämta inspiration från olika utställare. Här inspirerades intresserade lärare till Climateracy-projektet genom att själva samla info och testa plattformen. Responsen från lärarna var positiv, särskilt för att materialet var tydligt och klart att användas.

Estland

Multiplikatorevenemanget i Estland ägde rum den 3 februari på Tallinns universitet, och även online. Deltagarna visade djupt intresse för ämnet klimatförändringar och hur man undervisar om det till unga människor. Evenemanget bestod av fyra delar: två var föreläsningar av experter på klimatförändringar och utbildningsvetenskap, med möjlighet till en diskussion; och två var interaktiva sessioner som fokuserade på introduktion, testning och feedback på webbplatsen climateracy.eu, den öppna onlinekursen och lärargemenskapen. Det var mycket användbart att diskutera de mer teoretiska aspekterna samt få feedback om hur man kan göra webbplatsen bättre.

Tyskland

I Tyskland, utöver några utvärderingsevenemang, ägde två spridningsevenemang rum, varav det ena hölls online och det andra var ansikte mot ansikte i Bonn Science Shop. De närvarande lärarna tyckte att innehållet i modulerna var bra, vetenskapligt och teoretiskt bra och, jämfört med andra koncept som är tillgängliga hittills, mycket bra och kompakt, utan att försumma de kritiska aspekterna och innehållet, som det ekologiska fotavtrycket. Individuell feedback visade att modulerna var begripliga och hanterbara. Sammantaget fanns det ett stort intresse för att marknadsföra plattformen för en bredare krets av kollegor. Kontakter kunde knytas och fördjupas mellan de som närvarade, feedbacken var genomgående positiv.

Sverige

I Sverige höll vi 7 spridningsevenemang ute på skolor i regionen samt ett större spridningsevenemang vid Göteborgs universitet, sammantaget med nästan 100 lärare från hela västra delen av landet. Lärarna uttryckte sig positivt om att lära sig om både den öppna onlinekursen, och lärargemenskapen online och var angelägna om att dela klimatresurserna med sina kollegor. Ett antal lärare har hållit kontakten och berättat att de efter detta spridningsevenemang har inspirerats till en "Climateracy"-läsecirkel på en skola.

Turkiet

Totalt 3 spridningsevenemang av Erasmus+ KA201 Climateracy Project (2020-1-EE01-KA201-077890) hölls av ANS Education & Consultancy i Antalya-Türkiye den 21 december 2022, 6 februari 2023 och 18:e mars, med 80 lärare som arbetar i 3 olika grundskolor: Adalya Koleji, Enlem Koleji, Bahçeşehir Koleji.

Ett spridningsevenemang har hållits för 100 deltagare av PAYDAS den 25 oktober 2022 i BAKKAs lokaler. Deltagarna var lärare som arbetade på gymnasieskolor. Den första delen var utformad som ett utvärderingsevenemang där projektet och resultaten introducerades. Guvernören i Zonguldak öppnade evenemanget med ett tal och alla projektmedlemmar i staden deltog. Projektens övergripande mål, resultat och aktiviteter samt EU:s bidrag och stöd presenterades och analyserades gentemot önskade målgrupper och intressenter.

Svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × fyra =

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.