Resultat av behovsanalysen om klimatförändringarna i skolorna

Under maj och juni 2021 genomfördes en behovsanalys bland lärare i europeiska gymnasieskolor. Syftet med behovsanalysen var att ta reda på vad lärarna ansåg att de behövde lära ut om klimatkunskap. Vi ville veta vilka undervisningspedagogiker och resurser som redan finns i samband med klimatkunskap och vilka material och metoder som lärarna ansåg saknas eller är svåra att få tillgång till. I undersökningen sökte vi också information om vilket stöd lärarna ansåg sig ha för att kunna ta itu med klimatfrågor i sina klassrum.

Lärarnas behovsanalys genomfördes i Belgien, Estland, Tyskland, Sverige och Turkiet. Totalt 138 lärare deltog och svaren visar på gemensamma teman i alla länder. Undersökningsresultaten visar att lärarna i allmänhet är intresserade av att lära sig mer om klimatförändringar och samla aktiviteter för att bättre kunna undervisa och motivera eleverna om klimatfrågor. De flesta föreslår ett tvärvetenskapligt, samarbetsinriktat och aktivt tillvägagångssätt för att undervisa om klimatfrågor i skolan och i hela samhället.

På frågan om vad som förväntas av dem när de undervisar om klimatförändringar svarade de tillfrågade lärarna att de skulle vilja ha färre obligatoriska ämnen i sina läroplaner, men mer flexibilitet för att engagera sina elever i projektbaserat lärande för att öka klimatkunskapen. De var överens om att ämnet klimatförändringar bör förankras på så många olika punkter i alla ämnen som möjligt. Det föreslogs också att skolorna borde ge utrymme för tvärvetenskapliga projekt om olika hållbarhetsämnen.

Dessutom förväntar sig lärarna öppenhet, stöd, tid och resurser för detta ämne inom och utanför skolan. Eleverna (och deras föräldrar) bör också känna till målen för hållbar utveckling och vara delaktiga i hur de behandlas i skolorna.

Enligt de tillfrågade lärarna krävs det flexibilitet i läroplanerna, en stödjande skolmiljö, öppenhet och känslighet hos alla berörda parter för klimatförändringar för att stödja ett förnuftigt förhållningssätt till klimatförändringar och främja klimatkunskap. Dessutom anser lärarna att personlig kunskap om den erkända vetenskapen om klimatförändringar och nationell utbildningspolitik spelar en viktig roll. Samhällets stöd och mediernas fokus bör inte heller underskattas.

Den information som samlats in i behovsanalysen kommer att användas i nästa steg för att utveckla utbildningsramen, läroplanen och den öppna online-kursen för att förbättra undervisningen i klimatkunskap.

Svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.