Det tredje transnationella projektmötet

admin juni 23, 2022

Mellan den 24 och 26 maj 2022 hölls det tredje transnationella projektmötet för Climateracy-projektet i Antalya-Turkiet med ANS Consultancy som värd, med stöd från våra partner från Estland, Belgien, Tyskland, Sverige och Turkiet. Trots att det har gått nästan ett och ett halvt år sedan vårt projekt startade var detta det första fysiska mötet mellan partnerna (utom för den belgiska partnern som deltog virtuellt) efter att ha skjutit upp eller ställt in möten på grund av den svåra pandemisituationen. Tack till alla projektpartner för deltagandet i detta möte, som gav upphov till ett bra samarbete och interaktion, inte minst eftersom den planerade dagordningen följdes noggrant.

Följande områden diskuterades i detalj och en särskild plan utarbetades i enlighet med detta:

  1. Projektledning
    Under ledning av samordnaren för Climateracy-projektet, Tallinns universitet, diskuterades projektets administrativa och ekonomiska frågor, inklusive arbetsuppgifter, tidplan, anteckningar, nästa aktivitet osv. med partnerna.
  2. IO1 - Utbildningsramverk
    Den engelska versionen av vårt utbildningsramverk, Educational Framework, är klar och översättningarna kommer att slutföras av partnerna på 1-2 veckor.
  3. IO2 - Öppen webbkurs - OOC
    Partnerna fick möjlighet att samarbeta vid utvecklingen av innehållet i modulerna för den öppna webbkursen. Den belgiska partnern, som är teknisk expert, stödde gruppen via zoom under mötet. Mer specifikt har majoriteten av modulerna 0, 1 och 2 slutförts. Videorna för modul 0 har utvecklats. Partnerna har fokuserat på modulerna 3-6 i stor utsträckning.
  4. IO3 - Lärarrum online
    Partnerna diskuterade innehållet och utformningen av lärarrummet, samt lämpliga lärarresurser och lektionsplaner som ska laddas upp till plattformen och lärarnas deltagande. Vi tackar för vägledning från det belgiska teamet som har stöttat partnerna via ett Zoom-möte.
  5. Spridning av information
    Det första nyhetsbrevet publicerades med början i november 2021 och det andra nyhetsbrevet har planerats att publiceras när IO2 är färdigställd. Projektbroschyren har utformats av den tyska partnern och översatts till partnernas modersmål. Partnerna kom överens om att trycka den och dela ut den till deltagarna vid sina lokala spridningsevenemang. Spridningsevenemangen har planerats att hållas i partnernas länder i november 2022. Detaljer för detta (dvs. dagordning, rapportering) diskuterades under mötet.
  6. Utvärdering - Rekommendationer
    Varje deltagare är nöjd med dagordningen för TPM3 och alla var överens om att den anda som råder i det fysiska mötet skulle bidra mycket till projektgenomförandet. På grundval av diskussionerna mellan partnerna beslutades följande:
    1. Ytterligare ett fysiskt projektmöte bör genomföras i oktober i Estland eller Tyskland;
    2. Att arbeta hårt under sommaren skulle bidra till att inte förlänga projekttiden;
    3. Fortsätta att träffas online minst en gång i månaden, eller mer om det behövs.
Kategorier: TPM3

Rapport

Harassment or bullying behavior
Contains mature or sensitive content
Contains misleading or false information
Contains abusive or derogatory content
Contains spam, fake content or potential malware

Blockera Medlem?

Vänligen bekräfta att du vill blockera medlemmen.

Du kommer inte längre att kunna:

  • Se blockeras medlemmens inlägg
  • Tala om denna medlem inlägg
  • Detta meddelande medlem

Vänligen avvakta några minuter för denna process att genomföra.

Rapport

Du har redan rapporterat detta .

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.