Utbildningsramverket beskriver de principer som vi följer för att skapa den öppna webbkursen och lärarrummet.

Mellan augusti och oktober arbetade konsortiet för Climateracy-projektet med att dokumentera ett pedagogiskt ramverk. Vad är då ett pedagogiskt ramverk? I början fanns det en viss förvirring även bland gruppmedlemmarna, men innehållet kkunde ramas in under våra diskussioner utifrån den ursprungliga projektansökan.

Kortfattat beskrivet ger ramverket en översikt över lärandemål för lärare, rekommenderar metoder och undervisningsstrategier samt hur projektet kan bedömas och utvärderas. Med hjälp av detta ramverk kommer webbkursen och lärarrummet att kunna avgränsas. Med andra ord ger ramverket en vägledning som hjälper oss att fatta beslut om vad som ska ingå i den webbkursens innehåll och hur vi ska förstå lärarrummets roll när det gäller att stödja lärare som vill undervisa om klimatförändringar.

"Utbildningsramverket erbjuder en översikt över lärandemål för lärare, rekommenderar metoder och undervisningsstrategier, bedömning och utvärdering. Med utgångspunkt i detta ramverk kommer webbkursen (Open Online Course, OOC) och lärarrummet (Teacher Community, TC) att utvecklas."

Målgruppen är alla lärare i skolor i europeiska länder som undervisar 13-19-åriga elever (vanligtvis från 7:e eller 8:e klass till 12:e klass). Därför kan vi i webbkurs och lärarrum inte fokusera på alla ämnesområden, utan alla lärare behöver också anknyta hur klimatförändringar är relevanta för deras undervisningsämne. Vi kommer dock också att försöka inkludera ämnesspecifika (och åldersspecifika) rekommendationer och vi uppmuntrar starkt ämnesövergripande samarbete mellan lärare vid undervisning om klimatförändringar.

Vårt främsta mål är att bistå lärare i sitt egna lärande, att skaffa sig större kompetens om undervisning om klimatförändringar, och därmed öka sina elevers kunskaper om klimatet. Enligt "Climate Action" i Encyclopedia of the UN Sustainable Development Goals är klimatkunskap "kompetens eller kunskap inom området klimatförändringar, dess effekter och dess lösningar" (Johnston, 2020, s. 200). Det är viktigt att notera att vi betraktar kompetens som mer än ett kunnande, det är utan också ett förhållningssätt, en vilja att åstadkomma förändring och vara goda förvaltare av jordens resurser.

Pixabay foto - opetaja

Vår förhoppning är att lärare genom att genomföra webbkursen och vara aktiva i lärarrummet kan:

  • välja lämpliga metoder och tillvägagångssätt för att undervisa om klimatfrågor och skapa lärandesituationer som stöder förståelsen av komplexa system och som även förbättrar generiska kompetenser (t.ex. kritiskt tänkande, samarbete, empati, interkulturell kommunikation etc.);
  • engagera eleverna och synliggöra deras befintliga kunskaper, även deras eventuella missuppfattningar om klimatförändringar och relaterade ämnen;
  • identifiera vad klimatförändringar är, varför klimatvetenskap är viktigt och hur vi använder trovärdiga vetenskapliga källor;
  • visa hur klimatförändringar påverkar elevernas och deras egen vardag och samhälle (inklusive deras hemland, Europa och världen) och hur vi påverkar klimatet genom vårt beteende;
  • visa hur de kan vidta åtgärder för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna;
  • förståelse för lärarens roll som förebild.

"Vårt främsta mål är att hjälpa lärare att öka sin kompetens om undervisning av klimatförändringar och därmed kunna öka sina elevers klimatkunskap."

I utbildningsramverket beskrivs också de mer tekniska aspekterna av webbkursen och lärarrummet. Till exempel kommer webbkursen att kombinera självstudier med korta instruktionsvideor som förklarar nyckelbegrepp, dessa integreras med praktiska aktiviteter, t.ex. att pröva nya metoder i klassrummet och reflektera över sin egen undervisningspraktik eller sammanfatta ett avsnitt. Lärarrummet är ett forum online på Climateracy-plattformen som gör det möjligt för lärare att kommunicera, dela material, ställa frågor, söka och ge råd till varandra om undervisning av klimatkunskap.

De aktiviteter och metoder som rekommenderas lärarna i webbkursen bygger på tanken att det inte finns någon enskild metod eller strategi som i sig är rätt för att undervisa och lära om klimat och klimatförändringar, och att det finns många olika typer av undervisning som kan användas, bland annat demonstrationer och presentationer, berättelser, rollspel, självstudier, projekt/temaarbete, debatter osv. Det finns dock ett brett samförstånd om att undervisningen är mest effektiv när den tillämpar kognitivt aktiva, deltagande och erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder som engagerar den lärande och ökar förståelsen, tänkandet och förmågan att agera för en hållbar utveckling. 

Vi hoppas att denna korta översikt av utbildningsramverket ger dig en inblick i vad du kan förvänta dig av webbkursen och lärarrummet. Om du har några förslag eller frågor är du välkommen att kontakta oss!

Canva foto_kliima

Bildkälla: Bild: Canva, öppen källkod.

Detaillierte Ergebnisse aus Deutschland

In Deutschland haben insgesamt 32 Lehrkräfte aus verschiedenen Fachbereichen an der Umfrage teilgenommen. Sie beschreiben das Interesse ihrer Schüler am Klimawandel und am Umgang mit dem Thema Klimawandel als gemischt. Die Analyse zeigte auch, dass 29 der 32 Lehrer neue Methoden erlernen wollen. Hinsichtlich der Erwartungen an die Klimabildung wünschen sich die befragten Lehrer weniger Pflichtfächer in ihren Lehrplänen, dafür mehr projektorientiertes Lernen.

Ihrer Meinung nach sollte das Thema Klimawandel in möglichst vielen verschiedenen Teilen des Lehrplans aller Fächer verankert werden und Raum für Projekte im Unterricht zu Themen der Anwendung von Nachhaltigkeit lassen. Die Befragten schlagen ihren Schulleitern vor, mit Institutionen zusammenzuarbeiten, die bei Fragen des Klimawandels helfen könnten. Sie halten es auch für besonders wichtig, ihren Schülern neue Handlungsmöglichkeiten aufzuzeigen und an bestehende Initiativen anzuknüpfen.

Die Bedarfsanalyse hat auch gezeigt, dass die deutschen Schüler bisher nur über ein allgemeines Wissen zum Klimawandel verfügen. Sie sind zwar interessiert, aber aufgrund der Pandemie weniger engagiert. Das Interesse steigt jedoch, je älter die Schüler sind.

Die Lehrer hingegen sind sehr an dem Thema interessiert und motiviert, es in ihren Unterricht einzubauen. Der landesweite Lehrplan ist jedoch sehr streng. So kommt es, dass die Lehrer entweder bereits konkrete Methoden anwenden, um nachhaltige Ziele zu erreichen (und daher nicht so viele Ideen, sondern mehr Zeit benötigen, um ihre “coolen Konzepte” zu erweitern), oder zwar interessiert sind, aber nicht wissen, wie sie die neuen Ansätze in ihren Unterricht integrieren sollen.

Zusammenfassend lässt sich sagen, dass in Deutschland ein unterstützendes schulisches Umfeld, persönliche Kenntnisse über die anerkannte Wissenschaft des Klimawandels und die nationale Bildungspolitik die wichtigste Rolle spielen. Auch die Unterstützung durch die Gemeinschaft und die Aufmerksamkeit der Medien sollten nicht unterschätzt werden.